Har du upplevt eller bara överlevt?

Gott slut brukar det heta efter julhelgen, men före nyår. Vaddå slut? Eller är det så att livet börjar om dagen efter nyårsafton? Revisorer och ekonomer brukar se på livet, i alla fall företagslivet, på detta sätt. Allt som har hänt under året är "noll" den 1/1. Visst upparbetade arbeten, varulager och lite nya tillgångar kanske det finns. Men när det gäller exempelvis kunder så är värdet 0. Märkligt... Kunderna är väl den största tillgången ett företag har.

Hur är det med dina "tillgångar" så är i slutet av kalenderåret? Hur ser "varulagret" ut? Vad finns i "upparbetat arbete"?

Stefan Ingves, vår riksbankschef, myntade i början av året: "2009 är ett skitår". Och några levde sedan efter den sanningen...

Hur har ditt år varit? Vad har du upplevt under året, eller har du kanske bara överlevt?

Skriv ned (eller ta det som ett samtalsämnen under dagen):
Dina fem...
- viktigaste beslut?
- roligaste minnen?
- trevligaste middagar?
- bästa vänner, nya och gamla?
- viktigaste händelser på jobbet?
- mest jobbiga händelser (och hur du löste dom)?

... du kan själv fortsätta listan.

Livet är inte de dagar som gått,  utan de dagar du minns.
Vad var minnesvärt från 2009? Sammanfatta och du har dina tillgångar, ditt varulager och ditt upparbetade kapital inför 2010.

Vill slutligen önska dig ett riktigt

Gott Nytt År!

Håll löften - bygg självförtroende

Bästa sättet att stärka tilliten till sig själv är att hålla löften till sig själv.
Tillit till dig själv skapar självtillit. Som i sin tur skapar självförtroende.

Vilka löften ger du dig själv och vilka kommer du att hålla?
Självförtroende skapar du själv i det du gör. 

Fler inlägg...

Vad är tillit?

Kunskap räcker inte...

Snart är det löftenas tid, jag tänker förstås på alla nyårslöften som många inte ens vill kännas vid dagen efter. Hur är det med dina? Blir det kanske samma i år igen? 

De flesta av löftena inryms i kategorierna kost, motion, tid, jobb eller familjen tror jag.

Exempel på nyårslöften:
- äta nyttigare och sundare
- äta mindre
- börja motionera, träna regelbundet
- jobba mindre, ägna mer tid åt dig själv, till barnen, familjen
- sluta röka
- dricka mindre

De flesta löften handlar om saker som de flesta redan vet, i alla fall rent kunskapsmässigt. Och de är bara löften...

Att rökning är skadligt, att motion och fysisk rörelse är bra för kroppen och att sundare mat håller oss friskare vet nog alla, men ändå bryts löftet fort. Inte för dig, men för alla andra ;-)

Kunskap räcker inte.

Lyssnade på Igor Ardoris för ett tag sedan och han sa följande:
"Kropp och känsla var polare långt innan tanken kom."

Du vet att vissa beteenden inte är bra "men det är skönt". Kropp och känsla är polare så tanken "åker ut" i snålblåsten.

Hur gör du då för att hålla ditt löfte?

Här är några tips och tankar:

- Gör om löftet till ett mål, ett dubbelsmart mål
- Gör det till "ditt mål"
- Berätta för andra och skapa en "buddy", en kompis som påminner dig
- Engagera gärna andra (börja träna med en kompis, gå promenader mm)
- Vad har beteendet eller vanan (eller icke-betendet för den delen, att inte göra något) kostat dig de senaste 5 åren?
- Vad ger dig löftet? Vad vinner du?
- Vad förlorar du om du inte gör det? (överdriv gärna!)
- Börja agera! Gör något redan på nyårsdagen (eller varför inte direkt när löftet avges?),om än bara en symbolhandling.
- Gör något varje dag som tar dig vidare till att nå målet.

Lycka till!



Läs andra liknande inlägg:

Gör det omöjliga möjligt 
Enkel målsättningsövning
Sätt dubbelsmarta mål

Vilken är din intention?

Vill först av allt önska en god fortsättning!

Jag hoppas att din jul varit fin och uppfyllt alla dina intentioner och avsikter, eller? Kanske är du inte ens medveten om dina intentioner eller vad som styr dig. Om du tillhör generationen som styrs av klockslaget 15:00 och Kalle Anka och hans vänner och lägger upp julafton runt denna aktivitet, kan du nu fundera på hur detta kommer sig.


Bakom varje åsikt finns en avsikt.
Bakom varje betende finns en intention.
Bakom varje handling finns en tanke.

För vissa är dessa mer medvetna, andra har inte ens funderat på varför de gör, tycker eller tänker som de gör. Varför inte ägna mellandagarna fram till nyår att fundera på:

Vad är viktigt för dig?
Vad styr dina handlingar?
Vad ligger bakom dina åsikter?

Och inte minst, för vem gör du saker? 

För dig själv? För andra?
Utifrån en vilja från "insidan"? Utifrån ett krav från "utsidan"?

"Den bästa måttstocken för en persons makt och mognad är, enligt min uppfattning, hans förmåga att ta ansvar." Anthony Robbins

Hur får du stopp på gnäll

Personer som av någon anledning klagar eller gnäller om och kring saker som de inte kan påverka eller som borde vara över (ex: en skada som läkt sedan länge, en skilsmässa långt tillbaka, ett dödsfall som de inte kan komma över...), hur beter du dig mot dessa? 

Jag menar inte att du inte ska ge omtanke och stötta när det är svårt. Det är när det gått lång tid eller när "tillståndet" återkommer utan direkt anledning som du behöver tänka på ditt agerande.

Om du ger ömkan och medlidande finns en stor risk att du stjälper istället för hjälper personen.

Den som gnäller får uppmärksamhet. Den som ömkar sig får medhåll. Den som klagar får vatten på sin kvarn. Med stor sannolikhet kommer personen fortsätta med sin klagan. Du har uppfyllt personens behov av att få uppmärksamhet, vara sedd och kanske till och med älskad.

Istället visar och säger du tydligt att du inte vill lyssna mer på personens klagovisa eller gnäll. Att du hört och förstått att personen haft det svårt. Men samtidigt att det nu borde vara över, i alla fall för dig. Du får annars det du accepterar, mer av samma...

Min fundering till personen blir (och också frågor som jag ställer i coachningsmöten):
Hur länge vill du vara ledsen över detta? Hur långt tid ska du älta?

Här är några fler tips:

Tips för att höja motivationen
Sju steg till mindre gnäll 

Lycka till!

Sol eller vind, vem är du?

Igår var det gala - igen. Denna gången för att hedra och prisa svenska vardagshjältar. Se vilka här!

Man har också utlyst en kampanj med bilder på leenden. Ta en bild (MMS) och skicka den till "hjälte" 72400...

Påminner mig om en historia om vinden och solen som bråkade om vem som var starkast...

Historien om solen och vinden
Vinden sa: "Jag är den starkaste av oss två. Se på mannen där nere, han med rocken. Jag slår vad om att jag kan få av honom rocken fortare än dig. Jag blåser bara lite..."

Solen gick i moln och vinden började att blåsa. Mannen knäppte rocken. Vinden tog då i hårdare, mannnen svarade med att ta ett fast tag i sin rock och hålla den hårt mot sig. Vinden surnade till och ökade styrkan. Mannen likaså och rocken var kvar.

Vinden gav upp. Solen kikade då fram bakom ett moln och lyste allt ihärdigare med sina strålar. Mannen släppte taget om sin rock och började istället att knäppa upp. Solen sken upp i ett leende och strålade ännu mer. Värmen innanför rocken blev för mycket för mannen som tog av sig den och slängde den över axeln.

Solen konstaterade lugn:
Med ett leende och mycket värme når du längre.

Låt din värme och ditt leende spridas. Och njut dagen!

Julen en vana som alla andra...

Kan det vara så att även julen blir en vana - på gott och ont?

Själv sitter Kalle Anka klockan 3 på julafton djupt "rotat" i min själ. Det är inte längre så viktigt för mig och för nya generationer kanske t o m smått patetiskt. "Skynda, skynda - det börjar strax." Och snart dyker Arne Weise upp, förlåt, i år blir det Lisbeth Åkerman (inte släkt ...) som ska få oss alla att vara klistrade vid rutan istället för vid varandra ;-)


Jag märkte själv hur julen fick en återupplivning när vi fick barn. Nu är han 10 år och vilka vanor har vi egentligen planterat i hans medvetande?

Att köra bil är en vana som alla andra. Men hur körde du när du precis tagit körkort? Hur ser det ut nu?
Då var du fullt närvarande för att inte missa några väsentligheter. Nu kan tanken vara på annat håll, samtidigt som du kör från A till B.  Och det är ju just det som gör att det blivit en vana. Du behöver inte tänka på vad och hur du gör.

Ibland kan det kännas enklare att inte göra det som behövs, än att bara göra det du borde.

Varför inte:
1. Göra en lista på alla vanor (och traditioner för den delen) värda att behålla?
2. Skriv nedan ned en lista på alla de vanor du behöver för att verkligen leva det liv du vill.

Varför inte ge dig själv en härlig julklapp, ta bort vanor och traditioner som känns som tvång och "måsten". Och bli inte förvånad om dina närmaste bara blir glada när ni istället får tid över till annat...

"Hela nittiofem procent av din framgång i privatlivet och arbetet avgörs av vilken typ av vanor du utvecklar med åren." - Brian Tracy

Lite verktyg för att bryta dina vanor... kolla här.

Otroligt rolig coachfilm

Missa inte denna helt galna film med en del allvar...

Vilja att bidra

Äntligen fredag! Hur har din vecka varit? Vilka ljuspunkter kommer du ihåg? Vilka lärdomar tar du med dig? Det är också min sista dag som gästbloggare på Du och Jobbet. Har du missat något inlägg – kolla i arkivet


 
Igår var det Nobeldagen. En dag för att till Alfred Nobels minne dela ut Fysiologi eller Medicinpris, Fysik, Kemi, Litteratur, samt inte minst fredspriset. Till människor som drivs av sin passion inom respektive område. Ett pris och en dag som också sätter Sverige på den internationella kartan, även om Fredspriset delas ut i Oslo (men 120 miljoner i extra kostnader för säkerhetspådrag kan norrmännen gärna få ta ;-) ) Och att det är Barack Obama som är pristagaren har väl ingen undgått. Och det har ju dessutom vari en del diskussion om han verkligen gjort sig förtjänt av det…
En devis slår mig då, kommer inte ihåg nu vem som sa det, men…

Läs resten av inlägget på Du och jobbbet

Vill du bli en stjärna?

Jag såg på TV4s nya program ”Jag ska bli stjärna” i tisdags kväll tillsammans med min son Emil 10 år. Det handlar om sex barn i 10-12 års åldern som bestämt sig för att bli tennisproffs, sångidol, motocrosstjärna, filmstjärna, musikartist och landslagsspelare i fotboll. Vad ska du bli när du blir stor är en naturlig fråga till ett barn? Stjärna, fotbollsproffs, programledare…ja det är kanske lika naturliga svar idag. Vad ville du bli när du var liten? Själv kan jag...

Läs fortsättningen på Du och jobbets blogg...

Vad är tid för dig?

I går höll jag frukostseminarium i coacha.nu som är en mötesplats för dig som vill utvecklas personligt och i yrkesrollen. Temat var. Ta hand om din tid. För fyra år sedan grundade jag coacha.nu som en plats för inspiration och utveckling för människor som inte får så mycket på sina arbetsplatser. Aktiviteterna går av staplen i Göteborg och Stockholm. Nyfiken? Kolla på hemsidan.

Jag brinner för att skapa perspektiv hos andra för att ta mer...

Läs resten av inlägget på Du och Jobbets hemsida...

Gör 2010 till ditt bästa år!

Jag hade en intressant kväll igår tillsammans med Yes Group. Det är en ideell och oberoende förening som har till syfte att skapa en plattform för människor som vill vidareutveckla sin potential, träffa likasinnade och ha roligt i en stimulerande och motiverande miljö. Jag brukar sedan en tid tillbaka förlägga aktiviteter i Stockholm i samband med deras. De har seminarier första måndagen i varje månad. Igår höll Eric Edmeades seminarium under rubriken ”Your Best Year Ever”. 


Läs fortsättningen på Du och Jobbets blogg...

Gästbloggar på Du och Jobbet

Jag har glädjen av att blogga för Du och Jobbet denna vecka. Och vill ge dig inspiration och perspektiv för din personliga utveckling. Samt även lite tankar från min vardag som inspiratör och mental coach.

Läs mer på arbetsmiljötidningen Du och Jobbets hemsida...

Bara fri lek denna veckan?

När jag var liten kan kan jag minnas att jag ofta gick till mamma och sa: "Jag har inget att göra..." Barn (och jag tror människor) är skapta för att "göra saker". Sedan är förstås frågan vad du gör. Samtidigt säger man inom den anglosaxiska världen att vi är human-beings inte human doings. Vad anser du?

För ett tag sedan utryckte min son Emil följande tänkvärdhet, halvt i sömnen:
"Det ska inte finnas något man måste göra. Bara fri lek!" (Emil Åkerman)

Det är måndag och en ny vecka. En vecka för fri lek kanske? Det är fjorton dagar kvar till årets bästa barnhögtid - julafton! För många en dag för mys, glädje, samvaro och fri lek! För andra kulmen på några veckors stressande i affärer, städande och julstress på jobbet.

Men varför vänta till julafton med den fria leken...?

När går gränsen för att "fri lek" blir "görande" kan man undra nyfiket. Jag hörde bara för några dagar sedan en förändring i min sons samtal till en av sina kompisar. Istället för "Hej ska vi leka?" så frågade han: "Hej ska vi göra något?". Han har nyligen fyllt 10 år.

"Jag har inget att göra?" frågade jag min mamma igen. "Hitta på något!" fick jag ofta till svar. Idag har jag inga som helst problem med att varken hitta på saker eller att göra saker. Det märkliga är att många människor jag möter snarare uttrycker:

"Tänk om jag inte haft något att göra..."

Hur ska vi ha det egentligen?

För egen del är det en kul vecka i antågande. Tre kul uppdrag. Tre resor till Stockholm. Gästbloggande på Du och Jobbet.  Och många nya möjligheter till både lek och att göra saker ;-)

Njut veckan.

Varför tappar du orken?

Så här på hösten är det vanligt med "tappade sugar" och att orken tryter.

Orsaken för att du tappar orken kan variera. Ofta kan det vara allt som är ogjort och som pockar på uppmärksamhet. För att få tillbaka orken – gör något! Det spelar ofta ingen roll vad du gör, bara du gör något och kommer igång.

Tröttheten kommer inte från allt du har att göra, utan från allt som är ofärdigt. Bli vän med tanken att du aldrig kommer att bli färdig. Inte ens under hela tid liv. Det kommer alltid finnas något som inte är klart! Och det kommer hela tiden att gå upp och ned, sedan behöver inte nedgångarna bli varken djupa eller långa...

Varför tappar du orken? Ja, det är kanske samma som frågan kring vem som kom först hönan eller ägget. Vad menar han nu tänker kanske du. Jo, för att ”tappa orken” måste du ju ha haft den, eller hur? Och frågan blir då i stället: Vad har du gjort för att tappa orken? Ställ dig följande frågor:

- Sover du för lite? Eller kanske för mycket. För precis som andra saker i vårt liv blir sömn också en vana. Du vänjer dig vid att ”min kropp behöver x antal timmar”. Och visst kan det vara så.
- När fick du i dig vätska senast? Och då menar jag främst vatten, inte kaffe, te eller andra mindre nyttiga drycker. Du bör troligen få i dig mellen 2-3 liter per dygn. Under natten ”helas” din kropp och det går åt vätska. Drick ett eller två glas vatten direkt när du vaknat för att återställa balansen.
- När åt du senast? En ishockeyspelare under hård träning ska äta sju gånger om dagen. Hur ser ditt schema ut? Troligen betydligt färre och det är bra! Men en ordenligt måltid bara en eller två gånger om dagen räcker inte. Och tänk på, när du tror att kroppen skriker efter mat så är det oftast istället vätska som den vill ha. Drick ett glas vatten eller ta en frukt. Och vem vet, du kanske t o m tappar något kilo ;-)
- Får du i dig tillräckligt med syre? Utan syre inget liv, utan syre ingen ork. Pausa kort från läsandet och försök lokalisera din andning. Sätt handen på magen och känn din andning. Var stannar din hand? Ju längre ned i magen du andas, i regelbunden takt utan pauser destom lugnare är du säkert. Men hur mycket syre får du? Troligen inte mer än 20-30% av potentialen. Att läras sig andas ordentligt är ett mycket bra sätt att hjälpa kroppen att orka.

Kritisera aldrig intentionen

Du vet bäst! Du har rätt! Din åsikt är den sanna!


Är det alltid så? Troligen inte. Men hjärnan vill gärna sluta loopen, drar slutsatser och vill behålla den kartbild du redan har. Många är snabba att kritisera andra. Uttalanden som ofta dessvärre är kritik på personen:

"Du måste vara..."
"Fattar du inte..."
"Du borde ha gjort..."
"Du borde ha tänkt på..."

Rätt använt är kritik inget negativt utan en återkoppling. Kritik i sig är varken negativ eller positiv utan bara en bedömning. För dig kan det vara ett sätt att lära dig av omgivningen.

Lär dig att

• göra en bedömning av beteendet inte personen
• det är handlingen inte människan som ska bedömmas
• din kritik ska ha en positiv intention, inte att "sätta åt någon" 
• kritik oftare kommer att tas negativt än positivt
  
• försvar, förklaringar och förnekanden är naturliga reaktioner du möter
  
• undvika ovanstående reaktioner för att nå fram med din återkoppling

Den värsta kritiken... 
Den absolut värsta kritiken är när du kritiserar intentionen, den bakomliggande tanken bakom handlingen. Kritisera aldrig avsikten eller syftet bakom handlingen. Du kan aldrig säga något om varför personen gjort den han eller hon gjort. Det kommer alltid bli din tolkning. Men den kritiken kommer sannolikt väcka upp ännu mer ovilja hos den andra att ta emot din återkoppling.

Kritik kan vara medveten men lika ofta omedveten i ditt sätt att uttala dig.
Är du medveten om hur ofta du kritiserar andra? Och på vilket sätt?

"Leta efter hästarna, inte hästskiten i ditt liv."
Kenth Åkerman

 

Du har receptet!

Vad kan du baka utan recept? Hur många maträtter kan du göra utan att läsa i kokboken?
Har du ett receptet för pannkakor?

Svar: 2-3-4. 

Vad menar jag nu? Jo, du har ett recept för allt du gör. Det du gör bra och det du gör mindre bra. Det dagar som varit bra och de andra. Stunder då allt flyter, "du har flyt" och de dagar när "oflytet och oturen" är framme. Du har recepten för båda har du tänkt på det. Och troligen tittar du sällan i kokboken.

Vad gör du? och framförallt Hur gör du när du gör de du gör? När du har svaret, har du också receptet och kan skriva ned din egen "kokbok". Kokbok för livet. En bra titel på en självhjälpsbok förresten. Din egen bok. Dina favoritrecept. Men också de andra recepten, de recept som du du vill sluta att laga ;-)

Vilka är dina framgångsrecept?

PS 
2-3-4 då?
3 ägg, 2 dl mjöl, 4 dl mjölk, nypa socker, nypa salt och du har... just det... du har gjort pannkakor! På mitt sätt eller snarare på min mammas sätt, receptet både jag och min son Emil gillar bäst ;-)