Träning i vardagen

Hur finner du tid till att träna? Hur får du tråkiga saker gjorda?

Ibland kan du göra "två saker på smällen"... Idag startade jag min söndagsmorgon lite seg. Men jag VET att efter en morgonpromenad med hundarna har jag haft min "krafttimma" och är igång. Sagt och gjort, på med träningskläderna direkt. Ett par glas vatten, slängde i en maskintvätt av bara farten och kopplade sedan upp hundarna.

Uppvärmning: 45 minuters hundpromenad med fem morgonpigga clumberspaniels.

Hemkommen igen får tre av de större valparna mat, hästarna får vatten (som jag glömde att stänga av vilket blev en smärre översvämmning...). Lite mental träning också. Nästa projekt som väntat länge, en pall med 52 säckar pellets. Dags att ta tag i den.

Styrketräning: 832 kg pelletslyft.

Sedan var det dags för "egen tid". Träningsskorna var redan på. De första tre kilometrarna är tunga. Sen är jag i andra andningen. Ingen bra tid, men jag sprang hela vägen, 8 kilomter, gott nog. Och klockan är bara 10.


Kondition: 8 kilometer löpning.

Här behövs inga gymkort, sparringpartners eller träningstider att passa. Och att före frukost både gett kroppen och knoppen sitt känns bra. Är dessutom nöjd att pelletspallen som skymde min nylagda stenavsats till satsen är borta.

Segheten har byts mot lite go´ träningsstelhet och nöjdhet när jag du går in i duschen och sedan tar en härlig fruktsallad. Fortfarande lugnt i huset, min vackra fru sitter och tar långfrukost...

Härliga söndag!

Vad blir din vardagsträning idag?

En gång en vana, eller?

Började andra veckan i juni så bra. Uppe i Leksand, när Emil var på hockeyläger i Furudal, blev det löpning fem dagar. Sen då? Väl hemma igen. Bara den "vanliga" morgonpromenaden med hundarna.

Men idag var det dags igen. Min basrunda på 8 km, kändes lite seg men ändå skön. Sprang hela vägen. Är jag igång nu igen? Har jag kommit tillbaka till vanan?

 

På väg på den "vanliga" morgonpromenaden (Clumberspaniels, kolla in vår kennel.)

Man brukar ju säga en gång, ingen gång. Två gånger är två gånger och TRE gånger är en vana. Så det gäller att hålla i. Disciplin är nog den viktigaste ingrediensen oavsett vad det gäller. Kan låta tråkigt, men ack så välgörande.

Jag lovade för en vecka sedan att jag skulle starta blogga igen varje dag. Återigen handlar det om disciplin! Även om jag "fuskat" och lyft fram några gamla repriser från de över 400 blogginlägg det blivit på sajten...




Disciplin (från latinets disciplina - uppfostran, handledning, som i sin tur kommer från discipulus - lärjunge, elev). Uppfattas som synonymt med upprätthållande av ordning och regelföljande.  (Källa: Wikipedia)

Vad kommer bli din nya disciplin idag? Vad kommer du att starta eller omstarta?

Livet blir enklare

Känns som att vandra i det egna vardagsrummet. Ljum, lätt bris ger ingen svalka. Luften är ändå frisk. Fåglarna kvittrar. Gruset krasar under fötterna. Hundarna, fem stycken för dagen, börjar flåsa efter halva sträckan. Havet ligger näst intill spegelblankt. Jag andas in, håller andan och bara njuter. Och ut. Det är en härlig morgonpromenad i underbart väder. Det är livet när det är enkelt. Så varför göra det svårt.

Visst är det underbart att ha den frihet som vi i Sverige har. Att kunna andas frisk, ren luft. Att kunna promenera i stort sett var vi vill. Att kunna röra sig utan rädsla för vad som möter dig runt nästa hörn.

På gamla väggbonader kan man läsa:
Sol ute, sol inne. Sol i hjärta, sol i sinnne.

Svårare än så är det kanske inte, trots allt.

Livet känns lättare när solen skiner. Bunkra upp, lagra och lägg på minnet. När det känns tungt framåt hösten. Lyft fram det ljusa du har i sinnet.

Jag har bara regn hos mig...

Vad är egentligen viktigt? 
Att det regnar eller att solen skiner.
Semester eller jobb.
Gift eller ogift.
Lång eller kort.
Tjock eller smal.
Ogräsfri rabatt eller vilt växande gröda.
Alltid tip-top-skinande-rent i hemmet eller lite vardaglig oreda.

...

Ibland får vi alla förmånen att ofrivilligt stanna upp. Reflektera. Ta lärdom. Ändra. Gå vidare.

'

"Upp stiger solen torkar bort allt regn..."

Gör vi alltid alla stegen. Nä. De flesta blir kanske istället stressade. Får högt blodtryck. Skyller på omständigheterna. Det är just detta som gör att du kanske inte snart är med i matchen längre...

Fick i dagarna reda på att en av sonens "hockeypappor" fått en stroke. Kan inte gå, inte tala och förlamad i halva kroppen. Innan positiv, glad, men lite väl stressad och "på". Kanske var det detta som sa: "Stopp!". Jag vet inte.

Men det får i alla fall mig att stanna upp och fundera. Vad är viktigt egentligen? Vad träter vi om de flesta gånger?

Lite regn rensar luften och är en del av livet. Det är ingen som bara "Har regn hos sig...". Men om du inte stannar upp. Reflekterar, drar lärdom, ändrar och går vidare finns risken att regnet stannar...

"Det går lika bra med selleri ..."

Det är lätt att bli beroende. Det är lätt att hamna i en vana. Bra eller mindre bra det bedömer du själv.

Oftast dock gör vi saker för att vi vinner på det, kanske inte direkt, utan indirekt. "Secondary gain" kallas det på psykologi-språk. Det är inte det du gör som ger dig den känsla du vill ha eller uppfyller ditt behov. Det är vad det du gör i sin tur ger dig.

Det är inte cigaretten som du egentligen gillar, det är fem minuters avkoppling du vill ha. Det är inte vinet i glaset, utan känslan av "nu är det semester". Det är inte jobbet med att klippa gräset som är det roliga, utan berömmet eller känslan efteråt. Det är inte femte koppen kaffe du mår bra av, det är att få sätta dig ned en stund som ger avkoppling...

Men, när du gjort något tillräckligt länge eller ofta blir det ett beroende och du "tror" då att det är ciggen, vinet, kaffet eller att du "måste" klippa gräset för att må bra.

För är det inte trots allt må bra allt handlar om. Att bli sedd. Att bli uppmärksammad. Att ha en känsla av att vara någon. Att få höra att man gjort något. Och måste vi alltid göra något. Eller?

Att klippa gräset kan handla om kärlek. Jag tycker inte alltid det är roligt, men jag vet att min fru uppskattar en fin trädgård. Att ta ett glas vin kan handla om att finna gemenskap, skapa och upprättahålla relationerna. Men som Verner & Verner sa på 80-talet: "Det går lika bra med selleri!"

Vad är du beroende av som egentligen är något annat du vill åt? 

Hur skulle du kunna uppnå det istället, på ett kanske mer positivt och hälsosamt sätt?

Jordgubbarnas tid är här!

Gör du inget, får du inget. Det är något som jag propagerar ofta. Inte minst till människor som anser att de inte får vad de förtjänat, de som inte uppnår det de vill eller som klagar på att rätt förutsättningar inte finns. 

Under våren har jag verkligen gjort saker, startat en helt ny verksamhet rundturer, uthyrning och eventaktiviteter med Segway (www.segwayadventure.se). Ett nytt upplevelseföretag som människor talar om!

Av denna anledningen har allt fokus varit på att utbilda, inspirera och coacha i min ordinarie verksamhet (www.relationsbyggarna.se), samt att övrig tid lägga fokus på strategi, vision och mycket praktiska saker för att driva igång den nya verksamheten. Det är med stolthet jag nu ser åtta duktiga anställda driva varje dags affär på Lilla Bommen i Göteborg...

Detta är också anledningen till att jag inte bloggat på flera månader. Men nu ska det bli ändring.

Läste en artikel om Petter Stordalen igår i Göteborgs Posten. Han är ägare till Choice Hotels kedjan och norsk mångmiljardär. Vill citera mannen bakom nya Posthotellet i Göteborg:

 

 ”Sälj de jordgubbar du har för de är  den enda du har att sälja!”  Orden är egentligen hans fars. Och visst, de är så rätt. ”Sen den dagen har jag aldrig mer klagat över något jag saknat eller jämfört mig med andra." fortsätter Petter.

 Vi saknar alla säkert något. Har säkert alla något att klaga över. Hittar säkert något som grannen, kollegan eller kompis har eller gör bättre. 

Men... "sälj istället de jordgubbar du har för de är de enda du har att sälja."

Vad får du själv för tankar kring denna devis?